(På Grönning-brevpapper)

5 Juni 1919.

Kära lilla Hetty!

Det är icke sant, att jag af hr T.C. begärt någon utbetalning af pengar. Mitt första bref till honom tillkom uteslutande af en önskan att förhjälpa Kerstin till klarhet i den mängd af förtal och intriger, hvaraf hon var omgifven, och jag förklarade däri min afsikt att gå till botten med denna sak. Herr Tages svar därpå, som du torde ha sett, förbättrade icke saken utan preciserade tvenne direkta och grava anklagelser. Genom att Kerstin visade bankir C. detta bref som förklaring på sin uppsägning trodde jag, att en opartisk undersökning skulle åvägabringas. Månaden gick, och hon fick sluta utan upprättelse, förklaring eller undersökning.

Då nu 2 direkta anklagelser uttalats af T. C., ansåg jag mig böra, sedan hon slutat, för hr Tage påvisa huru grundlösa påståendena voro, att hon varit "djärf" nog att antaga, "ehuru sjuklig" en så "kräfvande" och "svårskött plats" och att hon sökt "peta" fr. Daug m.m. som vi visste vara oriktigt. I samband härmed tillät jag mig, på grund af hans upprepade erinringar om det orätta i att söka en så kräfvande befattning, påpeka att det icke var sjelfva arbetet på ordinarie kontorstid, som undergräft Ks hälsa o. krafter utan det omåttliga öfvertidsarbete som kräfdes, och som så när, enl. läkarne, skaffat henne en obotlig hjärtåkomma och i hvarje fall förorsakade den långvariga och dyrbara sanatorievården.

Jag nämnde också att, då särskild ersättning för sådant arbete ej utgick, så syntes det mig oförklarligt, att K. fått genom afdrag å lön och dyrtidstillägg ersätta en afsevärd del av dessa kostnader, hvarigenom hennes ekonomi rubbats och förmodade, att detta berodde på något missförstånd. Hvad hr C. telegraferat vet jag ju icke men har åtminstone det medvetandet, att jag icke sagt något, som kunde ge en anledning till "förtviflan" eller andra extrema utbrott. K. var också förtvifvlad öfver mitt första bref till T. C., ehuru både hon och du borde känna mig så väl, att Ni veta att jag ingenting gör öfverhuvudtaget, som ej är afsedt att gagna de mina. Jag är heller inte utan lifserfarenhet och sundt omdöme.

Eder begäran att upphöra med korrespondens med hr T. C. går jag mer än gerna in på. Den har inte varit för mitt nöjes skull. Han har efter sin hemkomst skickat mig ett "utdrag ur firmans böcker" öfver allt K. uppburit eller som betalts för henne, men det får vara obesvaradt, då jag ju ej kan yttra mig därom. Han nämner inte ett ord om själfva sakens kärna - de obevisade beskyllningarne.

Hoppas Ni ha det godt och bra. Hälsa Hasse och tacka hjärtligt för de sända adresserna, som jag f.n. utnyttjar. Här är vackert just nu, men föga tid att njuta däraf. Vi börja komma rätt bra igång, och jag har så mkt att göra, att privatbref komma på efterkälken, som du kan förstå af detta.

Hjärtligaste hälsningar till Dig, Kerstin och Hasse från

Din tillgifne far.