Götgatan 105 III, Stockholm d. 8 Febr. 1925.
Käraste små systrar!
Efter intagandet av min Söndagsfrukost, bestående av en liten kopp kaffe, serverat i koppen, med ett par saffransskivor och dito pepparkakor av den naggade sorten, stora som en 5-öring och utan smak av vare sig peppar eller kaka, samt ett glas vatten, om jag vill själv hämta det på toiletten, känner jag mig stärkt att skriva ett litet brev om min födelsedag och dess firande.
På morgonen fick jag telegram från Er båda, Greta, Karin Steinwall, Imminks, Hedbergska familjen, brev från Er båda, Axel och avis om ett ilpaket från Malmö, som innehöll 1 stor korv, 1 bukett nejlikor och ett brev, som jag härnäst skall sända Er att läsa.
Några dar förut hade Maja, efter 9 månaders tystnad, ringt upp för att å egna o. Axels vägnar fråga, vad jag önskade på högtidsdagen. Jag bad henne då att bjuda mig o. de 3 gossarne på kaffe och låta oss fira kvällen tillsamman hos henne, ett förslag varöver hon blev verkligt förtjust. Följaktligen träffades vi, Harald, Erik o. Wille där 7.30 och mottogos av Maja, Elna, Axel o. Anna samt ett extra fint kaffebord m. alla de sorter. Ett födelsedagsbord var dukat med blommor från Maja, Hedbergs till mig o. Harald samt Bettys blommor. Se´n kommo de fina presenterna: rökrocken från Er fyra barn o. Wille, som är så präktig, (rocken förstås) ett större cigarrskrin av silver från Maja, Elna, Axel o. Anna, ett fint och välutrustat resetui av farbror Axel samt Bettys korv. Alltsammans är kvar hos Maja, men hämtas nog i kväll - jag kunde ej taga det med på natten efter festen. Tusen tack för den varma, nyttiga och trevliga presenten.
Harald fick brevpapper o. kuvert i kartong, av Maja o. blommor av Ture.
Vi läste telegrammen o. togo upp paketen samt bänkade oss därefter vid kaffebordet, det trevligaste jag sett i år. Efter riklig förplägnad där pratade vi kotterivis, medan kaffet dukades bort och ny uppsättning av vin, tårta och frukt av alla slag fingo intaga platsen. Här sutto vi sedan till kl. slagit elva och hade verkligt trevligt. Harald höll ett nätt litet tal för mig och jag svarade med några ord till honom - jag begriper nu, att han valdes till Ordf. och kassör för sin kurs på Skogis - Maja läste upp farbror Axels brev, Harald föredrog Hettys och Wille Kerstins. Sen tackade Wille Maja med ett litet tal och jag före uppbrottet både när- och frånvarande för presenterna och de känslor, för vilka de var ett uttryck.
Det var, som Ni båda förstår, en verkligt gemytlig och varmhjärtad stämning, så god och glad nästan som om dagen firats i eget hem. Vi alla, och jag isynnerhet önskade att Ni allesamman varit med - man fyller 70 år bara en gång. Det är ju möjligt, t.o.m. troligt att jag får fira några födelsedagar till, om intet oväntat inträffar, fast jag ej har någon särskild levnadslust, men jag skulle vilja se gossarne också i en god och nyttig samhällsställning och uträtta ett par saker till för familjens gemensamma bästa, om jag kan och får.
Det är ett strålande väder idag o. efter den s.k. frukostmiddagen far jag till Maja för att hämta mina presenter och mötes där av Harald, som är ensam - Erik är på landet hos Karin - och förmodligen hjälper mig. Jag lånar Er Axels fina o. välskrivna brev och skall senare sända Bettys, som i sitt slag är läsvärt. Nu har jag ej tid till mera idag, men skriver snart igen om diverse. F.n. brått med bokslutet och annat jobb.
Tack för alla interiörer från hemmet o. ur det dagliga livet om både stora och små och de varmaste hälsningar o. tack till Er båda, Hasse och Palle samt lilla Karin.
Eder tillgivne far.